Diezel

Så här ser han ut =) Vackra vackra Boolie (Mac Bells Here Today And Tomorrow)

Så ska jag skaffa en till hund! Har längtat sen Diezel var 1 år gammal efter en till whippet och nu blir det äntligen av! Det blir en superfin kille på 9 månader som flyttar hem till oss om ca 1 vecka =) Känns verkligen så himla kul och jag längtar så fruktansvärt mycket tills vi är nere i Söderköping hos honom och hans goa uppfödare! Bilder på honom kommer snart, hinner inte nu för Anna och Dalton kommer strax innanför dörren =)
Ha en underbar helg allihop!

Min kära vovve tycker väldigt mycket om att vara högt uppe på snöhögarna och spana. Vacker och ståtlig som han är så passar han väldigt bra där tycker jag ;)
Ja, i veckan har jag haft sportlov, snacka om lyx alltså! Tiden har bara susat förbi och Diezel och jag har varit ute och njutit av det sköna vädret så mycket som möjligt. För någon dag sen fick vi besök av Anna och Dalton. Då passade vi på att fara till Nydalasjön för en prommis. Det blev full fart på hundarna och man kan stå huuur länge som helst och bara titta på dem när de springer och leker. Vilken lycka de utstrålar, det är helt underbart! Här jagar Dalton lillebrorsan, Diezel...





Nästan ikapp...det är lite svårt när de är lika snabba och känner varann utan och innan, men kul har dom =) Och sen två bilder på de lyckliga hundägarna så klart. Först jag och de vackra herrarna...


Och sen min underbara vän Anna och grabbsen...

Det är så otroligt vackert ute just nu, med all denna underbara snö! =) Älskar att vara ute i skogen och plumsa tillsammans med Diezel. Och ikväll ska jag och några kompisar till backen och leka, åka och dricka varmchoklad! Men jag tror att jag lämnar Diezel hemma den här gången, han blir helt tokig av lycka när man åker "scrana", men han är bara i vägen! ;)
Och snart är det jul...igen! Jag hinner inte med, tiden går alldeles för fort. Dessutom har jag snart pluggat i ett halvår, helt otroligt. Känns som om det va igår jag va på upprop. Oj oj.. ;) Men hur som helst, underbart med jul, umgås med nära och kära och äta maaaassa gott! MYS!
Hoppas ni alla får en underbar jul med massa fina klappar!

Ja, här va han inte gammal =) Men han är fortfarande lika söt, pigg, nyfiken och underbar! Va och hälsade på honom och hans fodervärd i helgen. Och han mådde så bra, han va precis som vanligt och det kändes väldigt skönt att se, inte för att jag trott något annat men nu VET jag att han har det super där han är. Och hans fodervärd, Lissan är jättegullig och dom passar jättebra ihop. Jag tog en del bilder när jag va där som jag tänkt lägga ut men eftersom det redan börjat bli mörkt när jag kom dit så blev det bara en massa kort inne i ridhuset och dom blev INTE bra! Men jag red först och han kändes fin, men harreligen vilken träningsvärk jag hade sen! Helt otroligt vad man tappar fort ;) Sen hoppade Lissan honom några skutt, jätteroligt att se någon annan hoppa honom än jag! Hoppas hoppas att dom kommer sig iväg på nån tävling snart, skulle va jättekul!
Själv går jag mest bara och är såååå sugen på en liten valp....Men det är mycket som ska stämma för att man ska kunna ha en liten valp... Aja så småningom!

Tänk att min ögonsten redan är 5år, shit va tiden går fort!!!! I början på februari blir det 5 år sen jag hämtade min lilla plutt, kärlek vid första ögonkastet var det =) Bilden här ovanför har min duktiga kusin Frida tagit på honom när han var 5 eller 6 månader gammal. Så här liten va han, det här är första dagen hemma hos mig


Det sötaste man kan tänka sig, eller hur?! =) Lill Diezel, Mac Bells Calling All Girls som han heter i stamtavlan. Han är en helt underbar hund med det bästa temperament jag kan tänka mig. En riktig allround hund också, vi ha testat på det mesta, lydnad, agility, utställning, spårat och nu i sommar har vi äntligen provat lure coursing, vilket han givetvis älskade, han är ju en whippet ;) Å han va så duktig, kan inte så mkt om LC än men dom duktiga som höll i det gav honom massa beröm och sa att det är så bra att han är så noga! Och noga är han med allt, det va likadant med spårningen, han va supernoga när vi började och är fortfarande, men kan bli lite ivrig ibland ;).  Allt vi prövat har han gjort jättebra! LC och viltspår är nog det han tycker är roligast, och lydnad det som är tråkigast...han gör det han ska men det är väl bara roligt en liten stund. Agility är också superkul...men matte ha lite svårt att hänga med ;) Bara att träna! Han är den bästa som finns, helt underbar! Och jag kommer att vara hans uppfödare, Helene Mörling och Anita Andersson evigt tacksam för att jag har Diezel i mitt liv! Ni är underbara! Puss på er!!!! Och tack Helene för att du ALLTID finns till hands!




Så här ser min vackra vackra älskling ut nu, det här är en bild som Anna tog när vi va på Svvk's utställning i Umeå i Augusti.
Vi flyttade ju nu i somras och jag känner inte så många här som har hund, förutom att det finns 2 tikar i huset som fullkomligt älskar Diezel och ständigt uppvaktar honom ;) Men hur som helst så tog jag en promenad tillsammans med en gammal barndomskompis och hennes hund. Dom såg så söta ut å Diezel så verkligen pytteliten ut... hennes hund va STOOOR ;) Å imorgon kommer min kära vän Anna hit med Diezels halvbror Dalton (Mac Bells British By Nature) å ska stanna här till på söndag. Båda jag å Diezel tycker att det är så mysigt när dom kommer hit!
Ha en underbar fredagskväll!

Oj oj..jag va verkligen duktig på att använda bloggen... eller? Ha snart gått ett helt år sen jag skrev nåt här sist.
Hur som helst så tänkte jag skriva om min älskade Blondie den här gången, som jag saknar fruktansvärt mycket. Min allra första egna häst, hon kommer ALLTID att ha en speciell plats i mitt hjärta! En väldigt speciell dam, hon va verkligen en dam rakt igenom =)
Första gången jag provred henne så klickade det på en gång, den här hästen vill jag ha! Och så blev det =) Men hon var en väldigt känslig häst och mådde inte så bra när jag träffade henne, litade inte på nåt eller någon! Men av någon anledning så litade hon på mig, inte fullt ut utan jag fick jobba väldigt mycket med henne, för att vinna hennes fulla förtroende. Jag minns att det tog ung. ett halvår innan hon slutade tveka på att lämna gården när vi skulle ut och rida i skogen.  Och allt jobb och väntan på att hon skulle lita på mig va verkligen värt det! Vi fick ett väldigt speciellt band till varandra, lilla gumman och jag ;) Och genom åren vi hade tillsammans så blev hon hela tiden bättre och bättre när det gäller att lita på andra. Från att inte velat hälsa på någon till att vara nyfiken på vad det är för människor som kommer. Det bästa hon visste va när vi tog en skogsritt och sträcka ut i full galopp! Sådan matte, sådan häst ;) I dressyr va hon underbar att rida, otroligt mjuk och känslig med härliga gångarter! Att hoppa älskade hon och hon va smidig som en katt över hindren! Vi hann med 2 dressyrtävlingar innan jag blev för gammal att tävla ponny, första gången blev vi placerad 4 i L:B:1...eller 2..minns inte riktigt nu =) Sedan va fick hon, juni 2002, ett helt underbart hingstföl! Lilla Shakir...hon va en helt underbar mamma! Och jag kan ju säga att Shakir ärvde verkligen INTE sin mammas otrygghet över huvudtaget! Han har ett självförtroende utan dess like och tror att han klarar ALLT! Och är positiv och nyfiken på allt. Han är nästan en liten emil i lönneberga i hästformat ;) Men när Shakir blivit 3 år och jag börjat rida honom på allvar så kände jag att det blev lite jobbigt att hålla igång 2 hästar så då fick Blondie bli pensionär, vilket hon trivdes jättebra med. Hon va alltid såå lättsam och försiktig, en underbar häst helt enkelt =)

För att tala om Shakir så är han utlånad till en jättegullig tjej i Norsjö, där han trivs jättebra! Känns kanon att han hamnade hos henne =) Tror att hon kan utveckla honom mycket mer i hoppningen än vad jag kan så det känns jättebra! Känner bara att jag saknar honom en massa också men han kan jag iaf hälsa på =) Känns lite konstigt att vara helt utan häst för tillfället, men samtidigt skönt med en liten paus och dessutom så skulle det inte funka nu när jag är student.  Men nu får Lissan njuta av min lilla galning och alla hans påhitt ;)

Värst vad duktig jag har varit på att skriva i min blogg.... :) Får väl försöka skärpa mig!
Har ridit Shakir på ridbana idag för första gången sen innan sommaren. Har bara varit ute i skogen och ridit eftersom jag inte har nån bana där jag har dom på bete. Men åååh så kul det va att träna dressyr på bana igen, och så mkt enklare det är att träna bara man är på inhägnat område!!!

Längtar såååå efter att få fara på utställning med Diezel, men snart så, inte många veckor kvar tills det är dags. Hade eg tänkt spåra lite med honom i helgen men jag förstår inte....dagarna går så himla fort! Ska försöka ta mig ut imorgon och lägga ett spår. Han tycker ju att det är så himla kul min lilla skrutt! Här kommer en bild på min skönhet från utställningen i Vännäs i somras som Anna fotat..